UTSTÄLLNINGARNA

    Hur går sådana upptäckter till? Det är naturligtvis svårt att beskriva en sådan invecklad och svåröverblickbar process, men några viktiga iakttagelser går ändå att göra. Mina målningar har alla tillkommit av en stark inre drivkraft att åskådliggöra de teman, som målningarna tillsammans utgör. Denna starka kraft har också inneburit ett starkt behov av att kunna uttrycka denna inre verklighet. Detta har resulterat i en mycket fokuserad teknikinlärning, där jag lärt mig att göra exakt det som krävs för att åstadkomma en viss effekt eller uttryck, inget mer. Det är viktigt att påpeka att dessa tekniska landvinningar varit helt underordnade känsla och intuition: Känslan är själva motorn som driver framåt - intuitionen rodret som säger vartåt. Intellektet kan med fördel ställa sig i ett hörn och somna in. En annan viktig aspekt är att jag lärt mig mycket av att göra fel och att vara uppmärksam på oväntade resultat av mina ansträngningar. Kärnan i detta är överraskningen, vilken representerar ett steg utanför medvetandets begränsade och förutfattade värld. Därefter inträder nyfikenheten som börjar experimentera med och utveckla denna nyhet. I detta sammanhang får inte heller infallet glömmas bort, till sin natur omotiverad utifrån medvetandets perspektiv, men som kan resultera i mycket spännande upptäckter. Allt som allt bygger denna teknikutveckling på en stor närvaro samt en stor uppmärksamhet när man målar. Med tiden ökar erfarenheten och kunskapen, vilket i sig stimulerar måleriet.

TRANSFORMATION - del 3, 4 och 5

(3) Övergången.

    Målningarna i "Övergången" innebär en period av ansamling och vila. Drömmängden minskar radikalt under denna period och produktiviteten minskar också. Efter måleriet med "Fragment" har här en platå nåtts och jag tittar mig omkring från min utsiktsplats. Jag förknippar denna tid med iakttagande och ett försiktigt experimenterande. Här släpps plötsligt kombinationen av fokus och riktning som jag upplever i målningarna gjorda tidigare (och därefter). Denna avdelning binder ihop de två inledande, som karaktäriseras av jämnvikt och en viss harmoni, med de tre sista, som åskådliggör ett förlopp där starka krafter ur mitt omedvetna släpps loss i kaotiskt virrvarr. Mot slutet av denna serie börjar det dra ihop sig, skymningsljuset smyger sig på. Målning Nr. 38. antyder att det är dags att fortsätta färden, åter till den utstakade riktningen. Min smekmånad med måleriet går därmed mot sitt slut, mörka moln tornar upp sig och jag ser dem ... men ändå inte.

Gå till utställning Transformation, avdelning Övergången.

(4) Kaos och struktur.

    I samband med att "Övergången" avslutas och "Kaos och struktur" påbörjas sker en mycket kraftig ökning av drömaktiviteten, precis som när "Transformation" påbörjades, men med den skillnaden att mängd blir mer betydande. Innehållet i mina drömmar blir mer dramatiskt och för intellektet underligt och svårförståeligt. Jag känner mig stundtals mentalt utmattad. Vissa nätter sover jag mycket, andra mycket lite, och dygnsrytmen är periodvis mycket störd.

    Målningarna innebär ett tydligt tematiskt brott från den föregående serien och det ämnesområde som tydligast avhandlas i denna serie målningar är motsatspar. Dessa karaktäriseras vidare av ett mycket starkt motsatsförhållande, en situation jag förknippar med stor kreativitet och hög produktivitet.

    I målningarna Nr. 45. och Nr. 51. får vi en intressant inblick i förhållandena bakom scenen: Här ser vi att det tycks förekomma två motsatta tillstånd vid borttagandet av den ordnande och kontrollerande aspekten av det motsatspar som titeln anspelar på, ett faktum som inte är helt ointressant med tanke på den kommande utvecklingen.

    I slutet av denna serie kommer de första osignerade och ofullbordade målningarna, ett fenomen som dyker upp från och med denna tidpunkt. Detta ska ses utifrån perspektivet att den mycket kraftiga aktiviteten i det omedvetna, som bland annat manifesteras i drömmar, till viss del innebär ett utsläckande av det medvetna. Och det medvetna är intimt förknippat med mig som person (signatur) och funktioner hos medvetandet som förmågan att ställa upp mål och att nå dem (fullborda en målning). Med andra ord är detta helt i överensstämmelse med hur transformationsprocessen fortskrider och på ett plan är de ofullbordade målningarna inte ofullbordade - tingen är i sin rätta ordning! Att inte signera respektive att inte fullborda en målning var inte ett medvetet val utan något som 'bara hände'. Om vi tittar närmare på signeringen av verken träder ett mönster fram som inte heller var medvetet utan dikterat